I förra texten lovade jag en totalt sammanställning av alla positiva effekter av träning, här följer de:

• Minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar
  
• Minskad utveckling av åldersdiabetes
  
• Minskad risk för frakturer (förebygger benskörhet och ökar benmassan)
  
• Ökad muskelstyrka och hållfasthet i senor och ligament
  
• Förbättrad balans- och koordinationsförmåga
  
• Minskad risk för tjocktarmscancer
  
• Ökad kondition – förbättrad koncentration
  
• Minskad risk för belastningsskador
  
• Ökad fysisk utveckling och rörlighet
  
• Positiv inverkan på olika komponenter inom immunförsvaret
  
• Påverkar övervikt/behåller idealvikt
  
• Bättre stresstolerans och minskad nedstämdhet
  
• Bättre självuppfattning och självförtroende – väldigt viktigt för mental styrka!
  
• Ökad inlärningsförmåga
  
• Stimulerar barns sociala och mentala utveckling
  
• Bättre koncentrationsförmåga
  
• Förbättrad psykisk hälsa och allmänt välbefinnande
  
• Ger ökad energi och bättre sömn
  
• Bättre kroppsuppfattning
  
• Bättre livskvalitet
  

Vi kan också dela upp det så här:

HUDEN; Blir yngre, slätare och mer elastisk av ökad cirkulation, vilket träningen ger.

HJÄRTAT; Konditionen förbättras. Risken för hjärtinfarkt minskar. Hjärtats slagvolym ökar och du får ökad syreupptagningsförmåga. Arbets- och vilopuls blir lägre, vilket är bra.

MUSKLER; Ökar sin kapacitet att förbruka fett. Antalet små blodkärl i musklerna ökar. Muskelstyrkan ökar.

SKELETTET; Blir starkare. Ledbrosket stärks vilket motverkar smärtor i leder. Risken för benskörhet minskar.

FÖRBÄTTRAT IMMUNFÖRSVAR; Motståndskraften mot bland annat infektionssjukdomar ökar.

LEDER; Hållfastheten i leder, ledband och senor förbättras.

HJÄRNAN; Ökad produktion av endorfiner, kroppens eget morfinliknande hormon. Dämpar upplevelsen av smärta, minskar risken för depression och förbättrar sömnen. Mindre risk för Alzheimers sjukdom och demens.

BÄTTRE ENERGIBALANS; Konditionsträning ökar energiförbrukningen. Det blir lättare att hålla vikten.

FETTCELLER; Ämnesomsättningen blir högre. Ökad fettförbränning.

BLODET; Blodkärlen behåller sin elasticitet och blir mindre förkalkade. Blodgenomströmningen ökar och kroppens celler får syre snabbare. Kolesterolhalten i blodet minskar.

Det är lätt för vuxna att förstå varför det är viktigt för barnen att få regelbunden fysisk aktivitet, men hur kan man motivera barn som inte vill?

Några punkter att tänka på:

1. Barn gör som vi gör, det vill säga, om inte föräldrarna tycker om friluftsliv och prioriterar fysisk aktivetet och träning i dess olika former, så kommer inte barnen heller att göra det.
2. Barn måste få hitta något som är roligt och utvecklande. Annars blir det ingen fortsättning. Det är också trevligt om man kan hitta en aktivitet som man själv och barnen kan göra tillsammans.
3. Det hjälper att bo nära friluftsområden, man har sett i studier att barn motiveras mer till aktivitet om det finns grönområden runt omkring.
4. Barnen måste trivas i familj, skola och fritid.

Enkelt, eller hur!? Kanske inte alltid. Om det behövs förändring i familjens situation, ta då en sak i taget. Försök aldrig göra eller förändra allt på en gång…

Räkna ut BMI gränser för barn:

http://www.fass.se/LIF/RootMedia/Portalredaktion/Media/553204/Animeringar/BMI-svensk.swf

Referenser

http://www.friskinaturen.org/media/den_byggda_milj_ns_p_verkan_p__fysisk_aktivitet_fhi.pdf

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_2618/ImageVaultHandler.aspx

Lycka till!

Bygg samhället för ökad fysisk aktivitet

Utvecklingen av den fysiska aktiviteten i befolkningen har varit oförändrad den senaste femårsperioden. Det visar en sammanställning från Statens folkhälsoinstitut. För att öka den fysiska aktiviteten är en utvecklad samhällsmiljö som stimulerar till rörelse i vardagen betydelsefull. Det skulle gynna utsatta grupper mest.

I en ny rapport om fysisk aktivitet redovisas utvecklingen och vilka åtgärder och insatser som genomförts sedan 2005 för att med fysisk aktivitet förbättra hälsan i befolkningen.

– Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar individens hälsa och folkhälsan i stort, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut.

Sammanställningen visar att nivåerna är oförändrade vad gäller fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män. 35 procent av kvinnorna och 34 procent av männen uppger att de inte uppfyller rekommendation att vara fysiskt aktiv minst 30 min per dag år 2010. 13 procent av kvinnorna och 15 procent av männen rapporterar en stillasittande fritid (mindre än två timmars fysisk aktivitet på fritiden per vecka). Andelen barn som cyklar och går till skolan har minskat. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper består och är oförändrade.

– Det behövs ökade förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen och olika miljöer behöver utvecklas för att stimulera människor att röra sig mer. Det handlar bland annat om byggd miljö som exempelvis skolgårdar och grönområden, säger Pia Lindeskog, avdelningschef.

För att öka förutsättningarna för fysisk aktivitet föreslår Statens folkhälsoinstitut bland annat följande åtgärder:

- Initiera myndighetssamverkan för att utveckla den fysiska miljön i syfte att öka befolkningens fysiska aktivitet.

- Fastställa nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

- Stödja kommunernas arbete för att öka barns fysiska aktivitet i skolan.

- Öka kunskapen om fysisk aktivitet och hälsa hos vård- och skolpersonal samt studenter på grundutbildningarna.

Det pågår arbeten runt om i landet för att förbättra den fysiska miljön. Förbättringar sker på områden som gång- och cykelbanor, bostads- och grönområden. En samhällsmiljö som på olika sätt stödjer en ökad fysisk aktivitet har potentialen att minska de socioekonomiska skillnaderna i hälsa. Det är grupper som är minst fysiskt aktiva som har störst behov av stödjande miljöer som t.ex. grönområden.

Exempelvis är människor med god tillgång till anläggningar och platser för fysisk aktivitet mer benägna att motionera. Livskvaliteten är högre och risken för förtida dödlighet är lägre bland dem som bor nära grönområden, än bland dem som bor långt ifrån.

Rapporten "Fysisk aktivitet" är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010.

Källa:
Folkhäsoinstitutet

Det har varit en lååång vinter och det är många som har längtat efter att snöra på sig skorna och ge sig ut. Löptrenden slår alla rekord och fler än någonsin löptränar just nu. Många tävlingar är fullbokade sedan länge. Med slutet av förra säsongen i minnet är det lätt med en rivstart. För en som inte löptränat tidigare kan det vara svårt att veta vad som är lagom i början. Några månader efter säsongsstart brukar vi här på kliniken se sviterna efter en alltför entusiastisk löpkickoff och vill därför dela med oss av några tips inför den.

Oavsett om man är nybörjare eller van löpare är en mjukstart alltid att rekommendera efter ett uppehåll för att muskler och senor ska hänga med i svängarna. Är man skadefri och har styrketränat under vintern eller rentav vintersprungit så kan man lägga in nästa växel nu men om man har haft ett uppehåll är det bra att hålla i tyglarna.

Är du en van löpare men inte har sprungit under vinterhalvåret kan det vara bra att börja på 50% av vad du sprang sist: t.ex. sprang du milen i höstas så kan 5 km vara en bra start.

Adolf Fredriks Fysiocenter bjuder in till utbildning i hjärt- och lungräddning, HLR.

- De första kritiska minuterna.
- Kontrollera livstecken.
- Lägga en medvetslös i stabilt sidoläge.
- Hjärt-lungräddning vid hjärtstopp.
- Oklart medvetslös, hur uppstår en hjärtinfarkt?
- Kunna hantera en hjärtstartare. 

Torsdag 28 april kl 14.00 - 17.00 samt 18.00 - 21.00
(ca 3 tim inkl fika)

Kostnad: 340:- (inkl moms)
Plats: Drottninggatan 114
Kursledare: Petter Henriksson (vid ev. frågor ring 070-471 52 58)
Anmälan görs till: info@get2gether.se Skriv fakturerings uppgifter samt vilken dag.