Nytt synsätt på fysisk aktivitet och stillasittande.

Det är inte så ovanligt att vi på mottagningen träffar patienter som tror att vardagsmotion som tex promenader och cykling till arbetet inte ger så mycket.
Man vill hellre "ta ut sig ordentligt" på gymet eller i löpspåret. Dessa föreställningar får vi från och med nu omvärdera.

Ny forskning av den mycket duktiga fotbollsspelaren och sjukgymnasten Elin Ekblom-Bak visar att hög dos av stillasittande oberoende av övrig fysisk aktivitet ökar risken för flertalert av våra stora folksjukdomar och förtida död.

I en australiensk studie visar det att för varje ytterligare stillasittande timme (mätt i tid framför TV) ökade risken för ohälsa med 26 % (hos kvinnor) OAVSETT övrig hög- eller mellanintesiv träning vid sidan om.
Mot detta kan jämföras att risken minskar med 28% genom 30 minuters ökad lågintensiv aktivitet.

I en annan studie fann man att överviktiga personer kunde ökat energiförbrukningen med 350 kcal (en liter läsk) enbart genom att stå upp istället för att sitta 2 timmar per dag.
Ni som har den fina möjligheten att stå upp vid ett höj- och sänkbart skrivbord och arbeta, se till att ta vara på det.

Vi måste alltså ta hänsyn till två skilda beteenden: Å ena sidan regelbunden fysisk aktivitet som en skyddande faktor, å andra sidan stillasittande som en riskfaktor. Detta får således en klinisk relevansför oss som terapeuter, det handlar inte bara om att förskriva regelbunden motion utan att tala om riskfaktorerna vid stillasittande, på kontorsstolen, framför TVn, i bilen etc.

TA PAUSER PÅ JOBBET, STÅ UPP OCH ARBETA OM DU KAN, PROMENERA TILL AFFÄREN ELLER JOBBET ISTÄLLET FÖR ATT TA BILEN OSV.......

Lev väl,

/Anders Jansten

Ungdomar får allt sämre kondition. Läs denna artikel och fundera på vad som kan orsaka detta.
Jag tror främsta orsaken är att vi tillåter barnen spendera allt för mycket tid framför dator, TV och andra spel.
Nej, ge dom en kick i baken och få ut dom på utelek. Följ gärna med själva också.
/Anders

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ungdomar-far-allt-samre-kondition 

Leg.Naprapat Titti Lilje är huvudförfattare till en studie som publiceras i Clinical Journal of Pain i september.

Bakgrunden till studien är att det i Sverige ofta är långa köer till Ortopedmottagningarna. Många av de patienterna har dessutom besvär som inte nödvändigtvis måste tas om hand av en ortoped. Här tittade man på 72 patienter som hade muskeloskeletala besvär, ej akuta, som troligen inte var aktuella för kirurgi. De fick behandling av naprapat och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte fick någon behandling.

Efter 12, 24 och 52 veckor följdes de upp med avseende på smärta, funktion och uppfattad förbättring. Efter 52 veckor fanns det en, statisktiskt signifikant, större förbättring hos gruppen som fått naprapatbehandling än i kontrollgruppen. 62% i behandlingsgruppen hade också självmant tagit bort sig från kön till ortopeden.

Studien visar alltså att manuell behandling, av förslagsvis naprapat, är värt att prova om man har muskuloskeletala besvär som troligen inte behöver opereras!

När vi motionerar påverkas alla kroppens organ, även hjärnan. Det innebär att stressreaktionen hon en tränad person blir lindrigare än hos en otränad och gäller all typ av psykisk påfrestning!  En tränad person löper också mindre risk att drabbas av utbrändhet, depression och ångest.

Ingibjörg Jonsdottir är forskare vid institutet för stressmedicin i Göteborg. Hon menar att fysisk aktivitet bör användas för att förebygga stressrelaterade besvär. - Det är inte så att fysiskt träning kan bota eller lösa all stressrelaterad ohälsa, men den kan i allra högsta grad ordineras för att lindra symtom coh förbättra patientens livskvalitet. Säger hon till tidningen Arbets och Miljömedicin i Stockholm län. - Vardagsmotionen som att gå i trappor och cykla till jobbet är A och O för vårt välbefinnande. Men om man vill påverka sjukdomar så krävs det utöver vardagsmotionen också fysisk träning, såsom en timmes konditionsträning minst tre gånger i veckan.

Leg Naprapat Eva Skillgate och kollegor har genomfört en ambitiös studie av effekterna av naprapatbehandling på ospecifik rygg- och nacksmärta. Försökspersonerna följdes upp efter ett år och resultatet av den studien har i dagarna publicerats i BMC Musculoskeletal Disorders. Som väntat var resultatet mycket lovande för naprapatin!

Få studier har gjorts om just naprapatens arbete och det är extra roligt att denna studie, som visat så bra resultat, är gjord här i Sverige och har fått bra genomslag utomlands.

409 personer med ospecifik rygg- eller nacksmärta i mer än två veckor delades in i två grupper. Den ena, Indexgruppen, fick behandling av naprapat med manipulation, massage och stretching. Den andra gruppen, Kontrollgruppen, fick av läkare råd om att hålla sig aktiva och verktyg för att hantera smärtan. 85% av deltagarna svarade på uppföljningsenkäten efter först 6 månader och sedan efter ett år. Gruppen som fått naprapatbehandling hade övervägande mindre smärta och funktionsnedsättning än kontrollgruppen vid båda tillfällena. Skillanden mellan grupperna var stor nog att vara statistisk signifikant.

Här finns en länk till studien på BMC: http://www.biomedcentral.com/1471-2474/11/26

I veckan publiceras en norsk artikel i British Medical Journal. Man har under 20 år följt 50 000 personer och studien visade bl a sambandet mellan hög vilopuls och risken för hjärtinfarkt.

En hälsosam vilopuls ligger på 60-72 slag per minut. För varje 10 slag högre vilopuls ökade risken att dö i hjärtinfarkt med 18 procent. Kvinnor under 70 med över 101 slag per minut i vilopuls mer än fördubblade sin risk. För män gav det en 73 procents ökad risk att dö i förtid.

Kvinnor som tränade regelbundet hade lägre dödlighet även om deras vilopuls var hög. Annars är träning ett bra sätt att sänka sin vilopuls.

Enligt forskarna räcker måttlig träning, där man får upp pulsen och blir lite svettig, tre gånger i veckan för att vilopulsen ska minska. På en månad med så mycket som 2-5 slag per minut!

Jag läste sammanfattningen av denna forskningsartikel i DN 100112. Den verkar inte finnas med i DN´s nätversion men kan sökas på British Medical Journals hemsida www.bmj.com.

Dn publicerade 0100112 en artikel om en studie gjord vid Uppsala universitet där man lyckats minska risken för unga tjejer som spelade fotboll att drabbas av knäskador.

I kontrollgruppen fick 13 av 729 spelare knäskador medans av de 777 spelare som ingick i studien fick endast 3 skador på knäna. Intressant är också att av de 13 var det hela 10 som skadades utan yttre våld som i en närkamp.

De spelare som ingick i studien fick bygga upp muskulaturen runt knät och på baksidan av låren. De fick ett fempunktsprogram att följa som innehöll uppvärmning, styrketräning, balansövningar, muskelaktivering och rörelser för att förbättra stabiliteten i bålen. Minst lika viktigt var emellertid att spelarna fick lära sig ett nytt rörelsemönster. Många flickor har nämligen en tendens att gå in i tacklingar med raka knän och eftersom många är lite kobenta riskerar de att landa illa efter ett upphopp. Allt detta kan tränas bort.

Studien utfördes bland annat av Liisa Byberg och Ashkan Kiani.

Läs mer på http://www.dn.se/sport/fotboll/ny-svensk-metod-ska-minska-knaskadorna-1.1025395

I DN publicerades den 13/11 en artikel om laserterapins bevisade effekt mot både akut och kronisk nacksmärta.

Mycket roligt tyckte vi som sedan en tid arbetar med laserterapi som ett komplemet till både sjukgymnastik och naprapati.

Lite kort berättar artikeln om en australisk studie som kommit fram till att de som fick laserterapi mot koronisk smärta hade fyra gånger höger chans att få lindring jämför med placebo. Studien var stor och välgjord nog att få publiceras i den mycket välrenomerade vetenskapliga tidskriften The Lancet.

För den som är intresserad att läsa vidare finns här en länk till sammanfattningen i The Lancet på nätet!

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(09)61522-1/abstract